Rekommendation om insynsrapporter, 15.1.2020

1. Behörigheten hos delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning

Enligt 62 § i lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt (1494/2016, kollektivförvaltningslagen) har delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt till uppgift att främja iakttagandet av god praxis och lämna rekommendationer om tillvägagångssätten och branschnormerna. Kollektivförvaltningslagen och direktivet som den baserar sig på (Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden) utgår ifrån att den kollektiva förvaltningen av upphovsrätt utvecklas med tiden. Delegationen kan därmed ge rekommendationer i syfte att främja utvecklingen av god sed vid kollektiv förvaltning av upphovsrätt och på så sättkomplettera kollektivförvaltningslagen.

2. Bakgrund till rekommendationen

Lagen om kollektiv förvaltning av upphovsrätt (1494/2016) offentliggjordes 30 december 2016 och trädde i kraft 1 januari 2017. Enligt 41 § i kollektivförvaltningslagen ska en kollektiv förvaltningsorganisation sammanställa en årlig insynsrapport i enlighet med bilagan till Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning. Som insynsrapport kan betraktas den kollektiva förvaltningsorganisationens bokslut och verksamhetsberättelse. I kollektivförvaltningslagen bestäms således om innehållet i insynsrapporten genom en direkt hänvisning till bilagan till direktiv 2014/26/EU. Enligt direktivet ska kollektiva förvaltningsorganisationer ha rapporterat om sin ekonomi och verksamhet i enlighet med bilagan ända sedan 10 april 2016. Kollektivförvaltningslagen har inga övergångsbestämmelser i fråga om de kollektiva förvaltningsorganisationernas skyldighet att upprätta en årlig insynsrapport, utan till denna del trädde lagen omedelbart i kraft så att en insynsrapport med de uppgifter som förutsätts i bilagan skulle publiceras redan för den räkenskapsperiod som började 1 januari 2017. De kollektiva förvaltningsorganisationerna hade därmed knappt om tid för förberedelserna.

De kollektiva förvaltningsorganisationerna publicerade 2018 för första gången den insynsrapport som avses i kollektivförvaltningslagen. I det sammanhanget gjordes två viktiga observationer:

För det första lämpade sig de kollektiva förvaltningsorganisationernas bokslut och verksamhetsberättelser för det mesta inte som sådana som insynsrapporter, eftersom de inte innehöll de uppgifter som förutsätts och inte heller uppställda på det sätt som förutsätts av en insynsrapport enligt direktivet. Uppgifterna i bilagan till direktivet förutsatte i många fall sådana uppgifter som inte kan härledas direkt från extern bokföring, utan de grundar sig på intern bokföring, varvid det inte varit möjligt att göra en revision enligt revisionslagen (1141/2015). Patent- och registerstyrelsen (PRS) har i egenskap av myndighet som utövar tillsyn över efterlevnaden av lagen den 6 mars 2018 per e-post skickat de kollektiva förvaltningsorganisationerna en anvisning om hur revisionsrapporteringen för insynsrapporten ska göras. Anvisningen gällde de insynsrapporter som ska upprättas för räkenskapsperioden 2017, men PRS har hållit anvisningen i kraft också för de insynsrapporter som ska upprättas för räkenskapsperioden 2018. Kravet i 41 § i kollektivförvaltningslagen om revision i enlighet med bestämmelserna i revisionslagen (1141/2015) bör ses över i samband med en eventuell ändring av kollektivförvaltningslagen.

För det andra hade de kollektiva förvaltningsorganisationerna uppfattat terminologin i anslutningen till direktivet på olika sätt. Direktivets bilaga och särskilt punkt 2 i bilagan har i praktiken visat sig vara svårfattliga och lämna rum för tolkning. Uppgifterna i insynsrapporterna var också svåra att förstå eftersom de inte hade någon klar koppling till uppställningen i bilagan till direktivet. Dessutom framgick det inte av insynsrapporterna huruvida någon siffra som krävs enligt direktivets bilaga saknas i insynsrapporten eller orsaken till att siffran i fråga saknas. Den tidsmässiga dimensionen hos den information som ingick i insynsrapporterna var också oklar i många fall. Dessa omständigheter beror i huvudsak på att de kollektiva förvaltningsorganisationerna har olika verksamheter, inbegripet under vilka perioder och via hurdana processer ersättningar samlas in och redovisas.

Delegationen konstaterar att terminologin i bilagan till direktivet lämnar rum för tolkning och i viss mån förefaller vara internt inkonsekvent. Terminologin i bilagan till direktivet avviker också i viss mån från den terminologi som används allmänt i kollektivförvaltningslagen. Detta gör det svårare att tillämpa bilagan till direktivet.

Delegationen fäster därtill uppmärksamhet vid att varje kollektiv förvaltningsorganisation har tolkat bilagan till direktivet ur sin egen synvinkel och tillämpningsmiljö. Det har också bidragit till att bilagan har uppfattats på olika sätt i olika kollektiva förvaltningsorganisationer.

Enligt delegationens rekommendation kan kollektivförvaltningslagen eller direktivets bilaga inte ändras eller brister på konsekvens som sådana avlägsnas. Det skulle förutsätta antingen att direktivet ändras, att EU-domstolen meddelar förtydligande avgöranden eller att direktivets bilaga tas in och klarläggs i kollektivförvaltningslagen.

Enligt motiveringarna till 41 § i kollektivförvaltningslagen om insynsrapporter är syftet med den årliga insynsrapporten att ge en korrektbild av organisationens verksamhet och ekonomiska nyckeltal. Ett syfte är också att uppgifterna ska vara jämförbara med andra organisationer i samma bransch så att rättsinnehavaren har möjlighet att välja den effektivaste organisationen.

Delegationen konstaterar att man inte har behörighet att tolka EU-direktivet eller att ge rekommendationer på EU-nivå, utan att denna rekommendation begränsas till hur direktivets bilaga tillämpas i Finland.

3. Delegationens synpunkter på vissa tolkningsfrågor

Kategorier av rättigheter och typ av användning som avses i direktivet och i kollektivförvaltningslagen.

Varken direktivet eller kollektivförvaltningslagen tar ställning till vad som avses med kategorier av rättigheter och typer av användning. Delegationen anser att kollektivförvaltningsorganisationerna själva kan fastställa kategorier av rättigheter och typer av användning, dels eftersom deras verksamhet grundar sig på rättigheter som föreskrivs i upphovsrättslagen och som avviker per typ av rättsinnehavare, och dels eftersom kollektivförvaltningsorganisationerna enligt skäl 19 i inledningen till direktivet ska ha frihet att välja sitt verksamhetsområde.

Som allmän utgångspunkt ska betraktas att kategorierna av rättigheter hör samman med rättigheter som föreskrivits i upphovsrättslagen, medan typerna av rättigheter hänvisar till olika användningsändamål, i praktiken till licensprodukter (eller, om det inte handlar om ensamrätt, till en viss lagbaserad ersättningsrätt).

Jämförbarheten hos insynsrapporterna skulle kunna förbättras genom att man för samtliga kollektiva förvaltningsorganisationer bestämmer om en likadan eller likartad kategorisering. Detta skulle dock inte vara ändamålsenligt eller ens proportionerligt med beaktande av direktivets syfte.

Tidsmässig tillämpning av punkt 2 i direktivets bilaga

Delegationen konstaterar att punkt 2 i bilagan till direktivet i princip har att göra med händelser under den räkenskapsperiod som granskas. Punkt 2 c) det vill säga utestående belopp till rättighetshavare under räkenskapsperioden inbegriper också belopp som ansamlats under olika räkenskapsperioder. I punkterna 2 c) iv) och v) förutsätts att belopp som inkasserats men ännu inte tillskrivits rättighetshavarna och belopp som tillskrivits men ännu inte fördelats till rättighetshavarna ska specificeras för varje räkenskapsperiod.

Målet för punkt 2 b) i direktivets bilaga är att beskriva kostnadseffektiviteten hos kollektiv förvaltning och kostnadernas beståndsdelar.

Delegationen fastslår att syftet med punkt 2 b) i direktivets bilaga är att beskriva kostnadseffektiviteten hos kollektiv förvaltning och kostnadernas beståndsdelar. I punkten görs först en uppdelning av räkenskapsårets totala kostnader och därefter specificeras vilken del av de totala kostnaderna som ska hänföras till förvaltningskostnader och andra tjänster än kostnader för förvaltning av rättigheterna. Enligt punkten ska det av insynsrapporten vidare framgå, vilka medel som används för att täcka kostnaderna och vilken del av kostnaderna som täcks med avdrag från upphovsrättsintäkterna.

Av de insynsrapporter som de kollektiva förvaltningsorganisationerna lämnade in framgick det inte alla gånger vilka utgifter som hade täckts med avdrag från upphovsrättsintäkter och vilka eventuellt med andra intäkter. Detta kan leda till att man får den kollektiva förvaltningsorganisationens verksamhet att framstå som mer effektiv än vad den i verkligheten är.

Punkt 2 c) i direktivets bilaga i förhållande till den kollektiva förvaltningsorganisationens redovisningseffektivitet

Målet med punkt 2 c) i direktivets bilaga är att beskriva den kollektiva förvaltningsorganisationens redovisning av ersättningar, hur effektiv den är och eventuella orsaker till att redovisningarna har fördröjts.

4. Rekommendation om insynsrapporter

Delegationen för utveckling av kollektiv förvaltning av upphovsrätt har fastställt följande rekommendation:

1. Med beaktande av att direktivets bilaga inte är entydig ska varje kollektiv förvaltningsorganisation ha möjlighet att anpassa tolkningen av direktivets bilaga efter särdragen i sin egen kollektiva förvaltningsverksamhet. Således rekommenderar delegationen att de kollektiva förvaltningsorganisationerna till sin insynsrapport lägger till en årsklocka som visar de olika skedena i organisationens redovisningsprocess och vad som ingår i respektive skede.

2. Delegationen rekommenderar också att de kollektiva förvaltningsorganisationerna preciserar hur siffrorna i insynsrapporten är kopplade till de olika skedena i redovisningsprocessen.

3. Delegationen rekommenderar att den kollektiva förvaltningsorganisationen i sin insynsrapport anger hur siffrorna/uppgifterna i rapporten hör samman med de olika punkterna i direktivets bilaga samt berättar om någon verksamhet som avses i direktivets bilaga inte förekommer, då det kan hända att direktivets bilaga används som så kallad "nyckel" då man sätter sig in i insynsrapporterna.

4. Delegationen rekommenderar att de kollektiva förvaltningsorganisationerna dessutom, inom ramen för sina tekniska möjligheter, redovisar från vilken räkenskapsperiod sådana inkomster härrör som tillskrivs och betalas till rättsinnehavarna (2 c) i) och ii)). Detta förbättrar möjligheterna att förstå siffror utan att man behöver jämföra insynsrapporter för olika år.

5. Delegationen rekommenderar att de kollektiva förvaltningsorganisationerna specificerar vilka utgifter som täcks med avdrag från upphovsrättsintäkter och vilka som eventuellt täcks med andra intäkter (punkt 2 b) i direktivets bilaga).

Utskriftsversion
Uppdaterad 17.04.2020