Revisionsnämndens avgöranden 2021

På denna sida publicerar vi revisionsnämndens beslut om de fall i vilka nämnden har ålagt revisorn en påföljd. Som påföljd används anmärkning, varning, återkallande av godkännande, verksamhetsförbud, vite och påföljdsavgift. Utöver det egentliga beslutet publicerar vi också ett sammandrag av varje fall samt ämnesord, som du kan använda för att söka motsvarande fall bland besluten. Besluten publiceras på det språk på vilket beslutet har utfärdats.

Revisionsnämnden 7.12.2021

Beslut: PRH-1163-10000-2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade för tre räkenskapsperioder i rad utfört revisioner av ett aktiebolag som driver affärsverksamhet. Redan före mottagandet av revisionsuppdraget hade hen ägt indirekt cirka 0,9 % av aktierna i det bolag som är föremålet för revision genom ett bolag i sitt ägande. Under de räkenskapsperioder som revisorn reviderade hade hen även genom att teckna nya aktier i sitt eget bolags namn deltagit i två aktieemissioner i det reviderade bolaget.
Enligt 4 kap. 7 § (622/2016) 1 mom. 4 punkten i revisionslagen (1141/2015) är en revisor inte oberoende på det sätt som avses i 6 § åtminstone om revisorn har direkt eller indirekt äganderätt eller annan rätt till en aktie eller andel i en sammanslutning som eftersträvar vinst.
Kravet på revisorns oberoende ställning gentemot en sammanslutning som är föremål för revision ingår även i den internationella revisionsstandarden ISA 200. Iakttagande av standardens principer bedöms som en del av den i 4 kap. 3 § i revisionslagen föreskrivna skyldigheten att iaktta god revisionssed.

Revisionsnämnden konstaterade att professionellt omdöme vid mottagandet av uppdraget har varit bristfälligt och att revisorn har haft en felaktig uppfattning om skyldigheten att iaktta den i revisionslagen föreskrivna absoluta jävsgrunden. Revisorn har varit jävig att utföra revisionsuppdraget på grund av sitt indirekta ägande i granskningsobjektet. Revisorn borde ha avstått från att ta emot uppdraget. Hen har handlat oaktsamt och genom sitt handlande brutit mot de yrkesetiska principer och god revisionssed som föreskrivs i 4 kap. 1 och 3 § i revisionslagen.

Revisionsnämnden ansåg att försummelsen att säkerställa revisorns oberoende ställning inte kan betraktas som ringa och att det inte finns förmildrande omständigheter. Revisionsnämnden beslöt att ge revisorn en varning.

Ämnesord: lagstadgad revision, aktieägande i granskningsobjekt, oberoende ställning, jävighet, varning

Revisionsnämnden 7.12.2021

Beslut: PRH-1162-10000-2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn har utfört ett börsnoterat bolags (Abp) revisioner för räkenskapsperioderna 1 januari–31 december 2019 och 1 januari–31 december 2020 för en revisionssammanslutnings räkning som huvudansvarig revisor. Revisionsberättelserna saknade uppgift om en kompletterande rapport som krävs i EU-förordningen (537/2014) om särskilda krav avseende lagstadgad revision av företag av allmänt intresse (PIE-förordningen). I ärendet är det dessutom fråga om huruvida en uppdragsknuten kvalitetskontroll som krävs i artikel 8 i PIE-förordningen hade utförts före överlämnandet av revisionsberättelserna och de kompletterande rapporterna för att bedöma huruvida den huvudansvariga revisorn på ett rimligt sätt har kommit fram till de utlåtanden och slutsatser som anges i utkasten till revisionsberättelsen och den kompletterande rapporten.

Enligt artikel 10.2.e i PIE-förordningen ska revisionsberättelsen innehålla en bekräftelse av att revisionsuttalandet är förenligt med den kompletterande rapport som ska överlämnas till revisionskommittén. Den huvudansvariga revisorn har inte inkluderat det här bekräftelseuttalandet i de revisionsberättelser som hen har överlämnats till Abp för räkenskapsperioderna 2019 och 2020. Således måste revisionsberättelserna anses vara bristfälliga. Den huvudansvariga revisorn har handlat mot god revisionssed.

Revisionsnämnden ansåg att den huvudansvariga revisorn inte har framfört en pålitlig dokumenterad redogörelse för att en kvalitetsgranskare som inte hör till uppdragsteamet skulle ha utsetts för revisionsuppdraget som gäller räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2019 på det sätt som krävs i artikel 8.2 i PIE-förordningen. En sedvanlig kollegial genomgång av uppdraget ersätter inte den uppdragsknutna kvalitetskontroll som noggrant regleras i PIE-förordningen. Enligt den kompletterande redogörelsen från den huvudansvariga revisorn har en annan CGR-revisor av revisionssammanslutningen deltagit i bokslutsgranskningen vid revisionen för räkenskapsperioden 2019, varvid den andra CGR-revisorn inte ens har kunnat agera som kvalitetsgranskare (artikel 8.2 i PIE-förordningen). Den huvudansvariga revisorn har handlat mot god revisionssed genom att avge revisionsberättelsen för räkenskapsperioden 2019 utan att försäkra sig om att den uppdragsknutna kvalitetskontrollen har utförts på det sätt som PIE-förordningen förutsätter.

I tillsynspraxis gällande revisorer har det ansetts att revisionssammanslutningar är skyldiga att övervaka och stöda den huvudansvariga revisorn och att ge hen tillräckliga och vederbörliga resurser för att utföra uppdrag enligt god revisionssed. Revisionsnämnden konstaterade att även de här skyldigheterna i praktiken har varit på ansvaret av den revisor som har agerat som Abp:s huvudansvariga revisor, eftersom hen är revisionssammanslutningens enda aktieägare samt samtidigt revisionssammanslutningens enda ordinarie styrelseledamot och verkställande direktör. I själva verket har revisionssammanslutningen inte haft ett sådant tillsynssystem på basis av vilket sammanslutningen skulle ha haft verkliga färdigheter att övervaka den huvudansvariga revisorns verksamhet i att utföra Abp:s revision.

Abp:s revisioner för räkenskapsperioderna 1 januari–31 december 2019 och 1 januari–31 december 2020 uppfyller inte de krav som grundar sig på revisionslagen med anledning av bristfälligheterna ovan. Den huvudansvariga revisorns handlande motsvarar inte sådan omsorgsfullhet som krävs av en revisor (4 kap. 1 och 3 § i revisionslagen). Revisionsnämnden ansåg att på grunderna ovan har den huvudansvariga revisorn handlat i strid med god revisionssed som krävs i revisionslagen i fråga om Abp:s revisioner för räkenskapsperioderna 1 januari–31 december 2019 och 1 januari–31 december 2020. Revisionsnämnden beslutade att ge revisorn en anmärkning.

Ämnesord: lagstadgad revision, börsnoterat bolag, revisionsberättelse, uppdragsknuten kvalitetskontroll, anmärkning

Revisionsnämnden 7.12.2021

Beslut: PRH/2027/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade revisorns verksamhet på grund av de brister som kommit fram i kvalitetsgranskningen. Kvalitetsgranskningens resultat hade varit underkänt. Revisorn hade i sitt uttalande i revisionsberättelsen angett att bokslutet uppfyllde de lagstadgade kraven. Revisorns uttalande var felaktigt eftersom bokslutet inte innehöll alla de noter som hade förutsatts. Revisorn hade inga grunder att komma till den slutsatsen att det inte fanns behov till anmärkning om revisionsberättelsen. Brister hade också upptäckts i inhämtande av revisionsbevis som gäller granskning av omsättning, omsättningstillgångar, avskrivningar och övriga rörelsekostnader. Revisorn hade inte inhämtat tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis om att bokslutet ger en rättvisande bild av koncernens och moderbolagets verksamhetsresultat och ekonomiska ställning. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en varning.

Ämnesord: revisionsbevis, noter, rättvisande och tillräcklig bild som bokslutet ger, revisionsberättelse, varning

Revisionsnämnden 7.12.2021

Beslut: PRH/1053/10000/2020 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade utfört revision för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2020 av ett aktiebolag och i sin berättelse lämnat ett uttalande utan reservation om bokslutet. Bokslutet för föregående räkenskapsperiod hade inte undertecknats och inte heller reviderats. Bokslutet hade inte behandlats vid bolagets bolagsstämma. I bokslutet för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2020 hade man framfört siffror enligt föregående räkenskapsperiods bokslutsutkast som jämförelsetal.

Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha anpassat sin revisionsberättelse på grund av bristerna i jämförelsetalen. Dessutom borde revisorn ha påpekat för bolagets ledning i enlighet med 3 kap. 5 § 5 mom. i revisionslagen att bolagets ledning har brutit mot en lag som gäller sammanslutningen och mot bolagets bolagsordning genom att låta bli att underteckna bolagets bokslut för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2019, försumma inlämnandet av revisionen samt försumma behandlingen av bokslutet och revisionsberättelsen vid bolagsstämman.

Revisionsnämnden gav revisorn en anmärkning.

Ämnesord: granskning av bokslut, jämförelsetal för räkenskapsperiod, revisionsberättelse

Revisionsnämnden 2.11.2021

Beslut: PRH/1087/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Stiftelsen hade utsett sin huvudansvariga revisor till stiftelsens styrelsemedlem. Revisorn hade meddelat att han avgår från sitt uppdrag som revisor och uppdraget som styrelsemedlem hade beslutats att börja först efter årsmötet. Revisionsnämnden ansåg att med den motivering som framgår av Europeiska unionens domstols avgörande hade revisorn i dessa omständigheter tagit emot uppdraget redan när han gav sitt samtycke till styrelsemedlemskapet vid stiftelsens styrelsemöte. Revisorn skulle inte ha fått ta emot uppdrag som hör till ledningen förrän minst ett år skulle ha förflutit sedan hans uppdrag som huvudansvarig revisor hade upphört. Revisorns verksamhet hade stått i strid med förbudet enligt 4 kap. 11 § i revisionslagen. Fallet omfattade omständigheter som minskar klandervärdheten. Det var inte fråga om en systematisk och övervägd gärning i verksamheten. Dessutom var det nödvändigt att beakta att den ekonomiska vinning som hörde till uppdraget var anspråkslös. Revisionsnämnden förordnade att revisorn ska betala en påföljdsavgift på 500 euro.

Revisionsnämnden 2.11.2021

Beslut: PRH/2583/10000/2020 (pdf, 0.2 MB)

Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade utfört revision för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2019 av ett bostadsaktiebolag och i sin berättelse lämnat uttalanden utan reservation om bokslutet och verksamhetsberättelsen. Som ytterligare uppgifter hade revisorn lyft upp att balansräkningen saknade jämförelsetal för föregående räkenskapsperiod. Det var frågan om ett bokslut under byggnadstiden och jämförelsetalen saknades eftersom ingen bokföring och inget bokslut hade upprättats för föregående räkenskapsperiod eller de var inte tillgängliga när bokslutet upprättades 31 december 2019. Bostadsaktiebolagets stiftande delägare och den ansvariga huvudentreprenören för bygget hade gått i konkurs under år 2019. En annan byggnadsentreprenör som hade fortsatt byggarbetet som huvudentreprenör gick i konkurs i januari 2020.
Bokföringsmaterialet för räkenskapsperioden 1 januari–31 december 2019 hade varit bristfälligt och ingen löpande bokföring hade förts. Bokslutet 31 december 2019 hade huvudsakligen upprättats utifrån en RS-budgetplan och bankens saldobekräftelser. Banken hade också skickat kontoutdrag för bolagets bankkonto, men enligt den redogörelse som revisorn gett var det inte möjligt att upprätta någon bokföring på basis av dem för att kontohändelserna var bristfälligt antecknade. Tyngdpunkten för revisionen hade varit att reda ut byggnadsfondens inflöde. Revisorn redde ut ärendet utgående från de observationer som gjordes i samband med särskilda granskningar av de bolag som hade gått i konkurs. Oklarheter var förknippade med användningen av bostadsaktiebolagets medel, och banken hade därför tillfälligt stängt bolagets bankkonto och betalningsrörelse sommaren 2019.

Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av ett klagomål. Revisionsnämnden ansåg att revisorn borde ha anpassat sitt uttalande om bokslutet. Genom att avge ett uttalande utan reservation har revisorn handlat på ett sätt som strider mot revisionslagen och god revisionssed. Revisorn hade lämnat ett uttalande utan reservation också om verksamhetsberättelsen även om den hade ett antal brister. I verksamhetsberättelsen hade man inte framfört att den huvudentreprenör som bolaget hade använt hade bytts ut under räkenskapsperioden och den valda huvudentreprenören hade gått i konkurs omedelbart efter räkenskapsperiodens utgång. Uppgifterna i verksamhetsberättelsen om de protokoll som anknyter till bolagets förvaltning hade varit bristfälliga, verksamhetsberättelsen saknade uppgifter om bolagsstämmor som hållits under räkenskapsperioden och om beslut som fattats vid dem. Dessutom har uppgifterna om bolagets administrativa personal varit inexakta. Enligt revisionsnämnden borde revisorn utgående från det som nämnts ovan ha påpekat i sitt uttalande om verksamhetsberättelsen att den inte hade upprättats i enlighet med 10 kap. 5 § i lagen om bostadsaktiebolag.
Revisorn hade inte framfört anmärkningar i sin revisionsberättelse. Enligt revisionsnämnden borde revisorn ha påpekat för bolagets ledning utgående från 3 kap. 5 § 5 mom. i revisionslagen om följande: 1) för sent upprättat och odaterat bokslut 31 december 2019, 2) försummelse av bokföring under perioden 7 september 2017–31 december 2018, 3) bristfälligt bokföringsmaterial under perioden 1 januari–31 december 2019, 4) material som använts vid upprättandet av bokslutet 31 december 2019, 5) bristfälligt förvaltningsmaterial under perioden 1 januari–31 december 2019 och 6) i handelsregistret antecknad styrelse saknades för perioden 9 juli–31 december 2019.
Vid föreläggande av påföljder har revisionsnämnden beaktat bristfälligheterna i det reviderade bolagets bokförings- och förvaltningsmaterial och försummelserna förknippade därmed, vilka revisorn borde ha framfört i sin revisionsberättelse. Revisionsnämnden anser att de uttalanden som gäller bokslutet och verksamhetsberättelsen har varit felaktiga. Försummelsen av anmärkningsskyldigheten har berört flera olika omständigheter i bolagets förvaltning. Följaktligen har revisorn handlat på ett sätt som strider mot revisionslagen och god revisionssed.

Revisionsnämnden gav revisorn en varning.

Ämnesord: granskning av bokföring, bokslut och förvaltning, revisionsberättelse, revisorns yrkesetiska principer

Revisionsnämnden 2.11.2021

Beslut: PRH/1007/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionssammanslutningens huvudansvariga GR-revisor hade utfört re-vision för räkenskapsperioden 1 januari – 31 december 2020 av ett bostadsaktiebolag. Enligt ett kla-gomål som Patent- och registerstyrelsens (PRS) revisionstillsyn fått, ville man reda ut om revisions-sammanslutningen och uppdragets huvudansvariga GR-revisor har agerat i enlighet med god revis-ionssed när de har lämnat en standardutformad revisionsberättelse, även om bokslutet av 31 de-cember 2020 för det reviderade bostadsaktiebolaget saknade jämförelsetal för räkenskapsperioden och inget bokslut hade upprättats för tidigare räkenskapsperiod enligt bokslutets bilagor.
Enligt allmänna anvisningar som bokföringsnämnden gav 1 februari 2017 ska bostadsaktiebolag upprätta ett bokslut under byggnadstiden om bolagets räkenskapsperiod enligt bolagsordningen går ut under byggnadsfasen. Bostadsaktiebolaget hade inte under byggnadstiden upprättat bokslut för räkenskapsperioden som gick ut 31 december 2019. Revisionsnämnden ansåg att revisorn inte har haft någon grund att avge en standardutformad revisionsberättelse. Revisionsnämnden gav revisorn en anmärkning.
Ämnesord: granskning av bokslut, jämförelsetal för räkenskapsperiod saknas, revisionsberättelse

Revisionsnämnden 6.10.2021

Beslut: PRH/1039/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Med anledning av ett e-postmeddelande som skickats till revisionstillsynen granskade revisionsnämnden om ett dokument av GR-revisorn var upprättad enligt lag och god revisionssed. Revisorn hade i dokumentet framfört ställningstaganden bland annat om polisens, skatteförvaltningens, åklagarmyndighetens och utsökningsverkets verksamhet. Eftersom ställningstagandena hade framförts i egenskap av revisor var det inte möjligt att bedöma verksamheten enbart som en yttrandefrihetsfråga utan som ett ärende inom ramen för revisorernas yrkesetiska principer och god revisionssed. Det var nödvändigt att basera sakargumenten på yrkesetiska principer och god revisionssed. Kraven som ställts på sakargumenten i egenskap av revisor var således mer krävande och möjligheterna att motivera argumentationen mer begränsade än annars i den allmänna diskussionen. Ställningstagandena och sättet att framföra kritik hade överskridit det som kan anses vara acceptabelt enligt yrkesetiska principer och god revisionssed. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en varning.

Ämnesord: Revisorns övriga verksamhet, sakargumentation, yrkesetiska principer, yttrandefrihet, varning

Revisionsnämnden 6.10.2021

Beslut: PRH/1513/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-, OFGR-revisorns verksamhet utgående ifrån revisionstillsynens observationer. I revisionsberättelsen fanns en hänvisning till ett undertecknat bokslut i stiftelsens bundna räkenskapsbok. I revisionsberättelsens uttalande hade man konstaterat att stiftelsens bokslut inbegriper balansräkning, resultaträkning och noter även om inga noter hade upprättats. I uttalandet framfördes dessutom att stiftelsens bokslut uppfyllde de lagstadgade kraven även om bokslutet saknade nödvändiga jämförelsetal och bokslutet inte hade upprättats så att handlingarna var klara och bildade en enhetlig helhet. Revisionsberättelsen hade lämnats enligt standardutformning och den innehöll inga ytterligare uppgifter eller anmärkningar. Revisionsberättelsen uppfyllde inte de ställda kraven. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-, OFGR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: Stiftelse, bokslut, revisionsberättelse, anmärkning

Revisionsnämnden 22.6.2021

Beslut: PRH/1454/10000/2017 (pdf, 0.3 MB)

Sammandrag av beslutet: På initiativ av PRS stiftelsetillsyn tog PRS revisionstillsyn upp till prövning verksamheten av den revisionssammanslutning som varit revisor för stiftelsen och av den huvudansvarige CGR-revisorn. Misstankar hade dykt upp i offentligheten om att stiftelsens ledning med stiftelsens hjälp hade fått oberättigad personlig nytta. Revisionsnämnden prövade stiftelsens revision för räkenskapsperioderna 2013–2017. Stiftelsens huvudsakliga verksamhet var att stöda ungdomarnas boende genom att bedriva social bostadsproduktion. Stiftelsen har enligt aravalagen och lagen om räntestöd en allmännyttighetsställning, vilket var viktigt med tanke på fortsättningen av dess verksamhet. Revisionsnämnden ansåg att revisorn var skyldig att känna till och i samband med granskningen av förvaltningen se till att aravalagen och lagen om räntestöd som gäller social bostadsproduktion iakttas. Revisorn hade fäst uppmärksamhet vid iakttagandet av ifrågavarande bestämmelser först när myndigheterna hade inlett utredningen gällande iakttagandet av bestämmelserna. Stiftelsen hade utvidgat sin verksamhet utomlands under räkenskapsperioden 2015 och brutit mot bostadsfinansieringens villkor. Revisorn hade framfört en anmärkning om stiftelseledningens arrangemang först i revisionsberättelserna för räkenskapsperioderna 2016 och 2017.

Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorns rapportering från räkenskapsperioderna 2016 och 2017 var detaljerat, kritiskt och noggrant. Revisionsnämnden framförde kritik mot revisionsåtgärderna och rapporteringen av räkenskapsperioden 2015. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn som en del av granskningen av förvaltningen hade försummat att se till att man hade iakttagit både aravalagen och lagen om räntestöd som gäller social bostadsproduktion, vilka lagar var viktiga för stiftelsens verksamhet. Revisorn hade inte rapporterat om stiftelseledningens åtgärder som stred mot bestämmelserna. Stiftelsens åtgärder under räkenskapsperioden 2015 var avvikande och inkonsekventa, och CGR-revisorn borde ha fäst särskild uppmärksamhet vid dem. CGR-revisorn hade låtit bli att rapportera om det felaktiga sättet att framställa stiftelsens långivning i bokslutet för räkenskapsperioden 2015. Revisorn hade inte dokumenterat tillräckligt detaljerat de diskussioner som fördes med stiftelseledningen i samband med revisionerna för räkenskapsperioderna 2013-2016. I revisionerna för räkenskapsperioderna 2013-2015 konstaterade revisionsnämnden vissa brister även i CGR-revisorns revisionsåtgärder, erhållna revisionsbevis och revisionsdokumentation. Revisionsnämnden gav CGR-revisorn en anmärkning. Revisionssammanslutningens verksamhet gav ingen anledning till påföljder.

Ämnesord: Stiftelse, revisionssammanslutning, CGR-revisor, revisionsberättelse, granskning av förvaltning, anmärkning

Revisionsnämnden 5/2021

Beslut 5/2021 (pdf, 99.2 KB)

Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade genom en lagakraftvunnen dom dömts till villkorligt fängelsestraff för grovt bedrägeri. Revisionsnämnden ansåg att revisorn är olämplig för revisorsuppdrag enligt 6 kap. 2 § 3 mom. i revisionslagen, eftersom hen har dömts till fängelsestraff för en handling som enligt revisionsnämndens uppfattning påvisade att hen är olämplig att utöva revisorsyrket. Arbetet som revisor kräver trovärdighet och pålitlighet, vilka egenskaper revisorns straff tyvärr kommer att försämra. Revisionsnämnden återkallade personens godkännande.

Ämnesord: olämplighet för revisorsuppdrag, återkallande av godkännande

Revisionsnämnden 22.6.2021

Beslut: PRH/434/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)
Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet med anledning av revisionstillsynens egna observationer. Revisionsnämnden hade tidigare gett revisorn en varning. Brist på revisionsdokumentation låg som grund för varningen. Beslutet hade vunnit laga kraft. Följande år hade revisorn trots kraven inte lämnat till revisionstillsynen revisionsdokumentation utgående från vilka man kunde ha dragit den slutsatsen att hen hade korrigerat sitt förfarande. Revisorn hade genom stämningsman blivit kallad till revisionsnämndens möte för att bli hörd. Revisorn använde inte möjligheten att bli hörd. Revisionsnämnden beslutade att återkalla revisorns godkännande som GR-revisor.

Ämnesord: Varning, revisorn korrigerar inte sitt förfarande, återkallande av godkännande

Revisionsnämnden 22.6.2021

Beslut: PRH/430/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns brister i dokumentationen och rapporteringen av CGR-revisorns revisionsarbete. Det framgick inte av CGR-revisorns dokumentation hur han hade försäkrat sig om att anskaffningen av egna aktier för bolaget hade skett på basis av det senast fastställda, reviderade bokslutet, med stöd av vilket bolaget hade haft tillräckligt med utdelningsbara medel. Det framgick inte av dokumentationen hur och på vilka grunder de enhälliga aktieägarna i samband med anskaffningen av egna aktier hade avvikit från 13 kap. 6 § i aktiebolagslagen med beaktande även av 5 kap. 18–22 § i aktiebolagslagen. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorn borde ha framfört i sin revisionsberättelse för den granskade räkenskapsperioden en anmärkning om agerande mot aktiebolagslagen. Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en varning.

Ämnesord: CGR-revisor, inlösen av egna aktier, anmärkning i revisionsberättelsen, aktiebolagslagen, underkänd kvalitetsgranskning, varning

Beslut: PRH/426/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns flera brister i dokumentationen av GR-revisorns revisionsarbete. Bland annat i det granskade uppdraget, utgående från tillverkningsgradsrapporten stämde inte andelen av halvfärdiga långtidsprojekt som tagits upp som inkomst överens med tillverkningsgraden av projekten. På basis av dokumentationen hade inte GR-revisorn försäkrat sig om tillförlitligheten och riktigheten av kundens tillverkningsgradsrapport eller om riktigheten av inkomstföringen. De iakttagna bristerna betydde att man avvikit från kraven för god revisionssed. Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorns klandervärda handlande som helhet betraktat var obetydligt. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: GR-revisor, brister i dokumentationen, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, anmärkning

Revisionsnämnden 27.5.2021

Beslut: PRH/429/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att CGR-revisorn inte hade lämnat yttranden enligt revisionslagen om verksamhetsberättelsen även om bolaget har utarbetat verksamhetsberättelsen. I yttrande-delen av revisionsberättelsen som CGR-revisorn har upprättat nämndes finansieringsanalys även om den inte ingick i bokslutet och bolaget inte är skyldigt att upprätta en sådan. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorns klandervärda handlande som helhet betraktat var obetydligt. Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: CGR-revisor, fel i revisionsberättelsen, brist, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, anmärkning

Revisionsnämnden 27.5.2021

Beslut: PRH/425/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns flera brister i dokumentationen av GR-revisorns revisionsarbete. Bland annat kunde inte granskningen av memorialverifikat verifieras, varför mängden bevis som erhållits från den inte kunde bedömas. Revisionsåtgärder som gäller bruttoresultatet framgick inte av dokumentationen, varför de bevis som erhållits inte kunde bedömas. De iakttagna bristerna betydde att man avvikit från kraven för god revisionssed. Revisionsnämnden ansåg att GR-revisorns klandervärda handlande som helhet betraktat var obetydligt. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: GR-revisor, brister i dokumentationen, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, anmärkning

Revisionsnämnden 27.5.2021

Beslut: PRH/427/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. CGR-revisorn hade utfört revisionerna för moderföretaget i en småkoncern och för dess dotterföretag. Småkoncernen hade frivilligt upprättat koncernbokslutet. Revisionsnämnden konstaterade att CGR-revisorn inte hade gett något uttalande om koncernbokslutet i sin revisionsberättelse för koncernens moderföretag. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorns klandervärda handlande som helhet betraktat var obetydligt. Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: CGR-revisor, brister i dokumentationen, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, anmärkning

Revisionsnämnden 27.5.2021

Beslut: PRH/428/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns flera brister i dokumentationen av GR-revisorns revisionsarbete. Omsättningens granskningsarbete kan inte verifieras på basis av GR-revisorns dokumentation. GR-revisorn hade inte identifierat sina granskningsåtgärder tillräckligt detaljerat för att möjliggöra bedömningen av bevisen på de granskade verifikaten. För flera väsentliga bokslutsposters del har revisorns arbete inte överlag varit tillräckligt eller verifierbart på basis av dokumentationen. De iakttagna bristerna betydde att man avvikit från kraven för god revisionssed. Revisionsnämnden ansåg att på grund av de iakttagna bristernas allvarlighet är en anmärkning inte en tillräcklig påföljd. Revisionsnämnden beslutade att ge GR-revisorn en varning.

Ämnesord: GR-revisor, brister i dokumentationen, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, varning

Revisionsnämnden 27.5.2021

Beslut: PRH/440/10000/2021 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade CGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns flera brister i dokumentationen av CGR-revisorns revisionsarbete. Av bland annat revisionsdokumentationen framgick inte vilka åtgärder CGR-revisorn hade utfört för att identifiera och bedöma risker för väsentlig och betydande felaktighet på boksluts- eller påståendenivå. Revisionsdokumentationen visade inte vilka granskningsåtgärder revisorn hade riktat på omsättningens riktighet, fullständighet och avklipp. Följaktligen kunde mängden bevis som erhållits från granskningen inte bedömas. Granskningsåtgärder för försäljningsfordringar hade inte dokumenterats, varför mängden bevis inte kunde bedömas. Bolaget hade inte utarbetat en lagstadgad verksamhetsberättelse. På basis av dokumentationen går det inte att verifiera om CGR-revisorn hade kommunicerat med bolagets förvaltning om att bolaget inte hade upprättat en lagstadgad verksamhetsberättelse. De iakttagna bristerna betydde att man avvikit från kraven för god revisionssed (kap. 4 § 3 i revisionslagen). Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorns klandervärda handlande som helhet betraktat var obetydligt. Revisionsnämnden beslutade att ge CGR-revisorn en anmärkning.

Ämnesord: CGR-revisor, brister i dokumentationen, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, anmärkning

Revisionsnämnden 27.5.2021

Beslut: PRH/431/10000/2021 (pdf, 107.5 kt)

Sammandrag av beslutet: Revisionsnämnden granskade GR, OFGR-revisorns verksamhet på grund av observationerna i kvalitetsgranskningen. Revisionsnämnden konstaterade att det fanns flera brister i dokumentationen och rapporteringen av GR, OFGR-revisorns revisionsarbete. GR, OFGR-revisorn hade inte lämnat yttranden enligt revisionslagen om verksamhetsberättelsen även om aktiebolaget som var föremål för granskningen hade upprättat verksamhetsberättelsen. GR, OFGR-revisorn hade varken fastställt eller använt väsentlighet när han hade planerat och utfört revisionen.

Granskningsdokumentationen saknade revisionens revisionsstrategi. Dokumentationen visade inte vilka granskningsåtgärder GR, OFGR-revisorn hade riktat på granskningen av omsättningen och hur han hade försäkrat sig om omsättningens riktighet, avklipp, förekomst, fullständighet, klassificering och uppställningsform. De iakttagna bristerna betydde att man avvikit från kraven för god revisionssed. Revisionsnämnden beslutade att ge GR, OFGR-revisorn en varning.

Ämnesord: OFGR-revisor, brister i dokumentationen, kvalitet, underkänd kvalitetsgranskning, varning

Revisionsnämnden 3/2021

Beslut 3/2021Öppnas i en ny flik(pdf, 0,09 Mb)

Sammandrag av beslutet: GR-revisorn hade genom en lagakraftvunnen dom dömts till villkorligt fängelsestraff och till samhällstjänst för flera grova bedrägerier och bedrägerier i grundform. Revisionsnämnden ansåg att revisorn är olämplig för revisorsuppdrag enligt 6 kap. 2 § 3 mom. i revisionslagen, eftersom hen har dömts till fängelsestraff för en handling som enligt revisionsnämndens uppfattning påvisade att hen är olämplig att utöva revisorsyrket. Arbetet som revisor kräver trovärdighet och pålitlighet, vilka egenskaper revisorns straff tyvärr kommer att försämra. Revisionsnämnden återkallade personens godkännande.

Ämnesord: olämplighet för revisorsuppdrag, återkallande av godkännande

Revisionsnämnden 27.1.2021

Beslut: PRH/1127/10000/2020 (pdf, 0.1 MB)

Sammandrag av beslutet: CGR-revisorn hade som huvudansvarig revisor för det aktiebolag som bedrivit verksamhet som ett landskapsutvecklingsbolag lämnat en standardutformad revisionsberättelse över revisionen av räkenskapsperioden 2019 medveten om att aktiebolagets offentliga finansiär efter räkenskapsperiodens 2019 utgång hade beslutat att återkräva av aktiebolaget en betydande del av det offentliga stödet. Aktiebolagets samtliga intäkter bestod huvudsakligen av privat och offentlig projektfinansiering. Aktiebolaget hade överklagat beslutet hos förvaltningsdomstolen. Aktiebolagets bokslut för räkenskapsperioden 2019 hade behandlats och undertecknats vid styrelsens möte innan beslutet om återkrav. Bolagets styrelse ville inte göra ändringar i bokslutet och inte heller i verksamhetsberättelsen med anledning av beslutet om återkrav.

CGR-revisorn förhandlade med aktiebolagets ledning om beslutet om återkrav och dess ekonomiska verkningar på aktiebolagets verksamhet innan revisionsberättelsen lämnades. CGR-revisorn ansåg att återkravsärendet var tvistigt och oavslutat. Aktiebolagets styrelse ville behandla ärendet som konfidentiellt. CGR-revisorn kom fram till att behandla verkningarna av återkravsärendet i revisionsprotokollet och lämnade en standardutformad revisionsberättelse över revisionen av räkenskapsperioden 2019.

Revisionsnämnden konstaterade att beslutet att återkräva den finansiering som beviljats till utvecklingsbolaget har till dess storlek och verkningar varit en väsentlig risk och osäkerhetsfaktor. Att utesluta det ur bokslutet 31 december 2019 och verksamhetsberättelsen för räkenskapsperioden 2019 har äventyrat den korrekta och tillräckliga bild som bokslutet gett. Rapporteringen i revisionsprotokollet om den osäkerhet som beslutet om återkrav orsakade var inte tillräcklig i det här fallet. CGR-revisorn borde ha rapporterat om ärendet i revisionsberättelsen eftersom aktiebolagets styrelse inte ville ändra bokslutet så att det innehåller en redogörelse för den osäkerhet och de ekonomiska verkningar som beslutet om återkrav orsakar. Revisionsnämnden ansåg att CGR-revisorns verksamhet bryter mot god revisionssed och gav revisorn en varning. Det konstaterades att revisionssammanslutningens verksamhet inte hade varit klandervärt.

Ämnesord: Klagan, aktiebolag, CGR-revisor, revisionssammanslutning, lagstadgad revision, återkrav av offentligt stöd, något som skett efter räkenskapsperiodens utgång, revisionsprotokoll, revisionsberättelse, modifiering av revisionsberättelsen, varning

Revisionsnämnden 1/2021

Beslut 1/2021 (pdf, 0.2 MB)

Beslutet har inte vunnit laga kraft.

Sammandrag av beslutet: Patent- och registerstyrelsens revisionstillsyn har tagit emot Finansinspektionens anmälan om revisor X:s verksamhet i ett bolag som hör till A-koncernen. Koncernen har finansierat sin verksamhet genom att förvärva finansiering med främmande kapital genom masskuldebrevslån. Moderbolagets bokslut för 2014 har blivit färdigt den 31 mars 2015. Revisorn har avgett en standardutformad revisionsberättelse den 16 mars 2016. Efter detta har X avgett den 4 april 2016 ett dokument om dotterbolaget med rubriken "Bästa mottagare". Dokumentet tar en positiv ställning till bland annat förfaringssätten av ledningen i dotterbolaget, utvecklingen av dotterbolagets eget kapital, försenade bokslut, investerares uppfattningar om bolaget som investeringsobjekt, intäktsgenereringen för investerare och kontinuiteten av bolagets verksamhet. Dokumentet har avgetts innan dotterbolagets bokslut för räkenskapsperioderna 2014 och 2015 har blivit färdiga och innan X har avgett dotterbolagets revisionsberättelser för räkenskapsperioderna 2014 och 2015 med datumen den 31 januari 2017 och den 2 februari 2017. Berättelsen för 2014 har varit modifierad och berättelsen för 2015 standardutformad. Modifieringen av berättelsen för 2014 har gällt försummelse av skyldigheterna i 20 kap. 23 § i aktiebolagslagen. Moderbolaget, dotterbolaget och dotterdotterbolagen har försatts i konkurs i mars 2018.

Revisorn har avgett i ärendet de redogörelser som revisionstillsynen har begärt. Revisorn har hörts muntligt i revisionsnämndens sammanträde.

I nämndens behandling har det varit fråga om huruvida revisorn genom sitt förfarande har brutit mot bestämmelserna om upprättande av bokslutet enligt 3 kap. 5 § i revisionslagen och bestämmelsen om yrkesetiska principer enligt 4 kap. 1 § i revisionslagen. Vidare är det fråga om huruvida revisorn har följt 4 kap. 1 § i revisionslagen när revisorn har avgett dokumentet den 4 april 2016 och huruvida revisorns oberoende ställning har äventyrats på grund av dokumentet.

Enligt de redogörelser som revisionsnämnden har erhållit har X som sina basuppgifter haft att det i dotterbolagets skattegranskning har gjorts olika observationer som även påverkar revisionen. Det som har påverkat revisionsrisken är att främmande kapital har investerats i bolagen. Moderbolaget har inte bedrivit affärsverksamhet. Moderbolagets förmåga att betala masskuldebrevens kapital och de i skuldebreven avtalade intäkterna till investerarna har i den förefintliga koncernstrukturen grundat sig på dotterbolagets förmåga att betala ut medel till moderbolaget. Dotterbolagets eget kapital enligt balansräkningen har varit negativt. Det har inte haft utdelningsbara medel under X:s mandattid vid tidpunkten för avgivandet av revisionsberättelserna.

Moderbolagets väsentligaste affärshändelser under räkenskapsperioden 2014 har varit ett masskuldebrevslån i 1/2014 och en affär som gällde dotterbolagets aktiestock på 2,4 miljoner euro. I bolagets styrelseprotokoll har det konstaterats bland annat att dotterbolaget som ska köpas är bekant, varför en egentlig due diligence-process inte ansågs behövlig. Vid en muntlig utfrågning har revisorn berättat bland annat att en separat värdebestämning inte "ansågs behövlig på grund av de här uppgifterna".

Den väsentligaste affärshändelsen av det för moderbolaget köpta dotterbolaget har varit förvärvet av F Ab:s aktier. Aktierna har köpts från K och L för 750 000 euro. Aktierna ledde dock till en överlåtelseförlust den 18 augusti 2016 då aktierna överläts till G Ab för ett pris på 100 euro. Enligt arbetspappren har dotterbolagets betalningsförmåga varit äventyrad under räkenskapsperioderna 2014 och 2015. I ärendet har det inte kommit fram att X skulle ha försäkrat sig om att affärerna som gällde dotterbolaget och F Ab skulle ha haft en affärsekonomisk grund för bolagen, bokföringarna i anslutning till affärerna skulle ge en rätt och tillräcklig bild, bolagets ledning skulle ha förfarit med omsorg och affärerna inte skulle ha omfattat en risk för olaglig utbetalning av medel. Det kommer inte heller fram av X:s arbetspapper att X skulle ha besvarat den avsevärda osäkerhet som de förvärvade aktierna omfattade och som revisorn skulle ha kunnat verifiera. Boksluten har omfattat en risk för ett väsentligt och vittomfattande fel, och revisionsberättelsernas utlåtanden har varit felaktiga.

I de omständigheter som rådde i A-bolagen borde X ha vidtagit granskningsåtgärder som riktades till tiden efter utgången av räkenskapsperioden för att kunna försäkra sig om uppgifterna om de händelser som presenterades i bokslutet och som ägde rum efter utgången av räkenskapsperioden samt bedöma faktorer som påverkar kontinuiteten av verksamheten. Detta skulle ha varit möjligt genom att gå igenom koncernbolagens rapportering om de pågående räkenskapsperioderna samt exempelvis styrelsens stämmomaterial och andra rapporter om affärsverksamheten samt prognoser.

Med tanke på dokumentet "Bästa mottagare" med datumet den 4 april 2016 konstaterar nämnden att eftersom dokumentet inte innehåller något material kan det inte konkluderas av det vad ställningstagandena i dokumentet grundar sig på. Revisorn motiverar inte heller i dokumentet sina invändningar med granskningsobservationer som grundar sig på talvärden. Dessutom berättar revisorn inte hurdana åtgärder revisorn har vidtagit för att kunna motivera de i dokumentet av den 4 april 2016 framförda ställningstagandena. X har brutit mot bestämmelsen i 4 kap. 1 § i revisionslagen när X avgav dokumentet. Avgivandet av dokumentet innebär att revisorns oberoende har äventyrats och X har inte vidtagit de i revisionslagen krävda åtgärderna för att trygga sin oberoende. De faktorer som utgör ett hot mot oberoendet kan inte som helhet bedömda ha ansetts betydelselösa.

Dotterbolagens bokslut har inte upprättats enligt 3 kap. 6 § i bokföringslagen. Bolaget har inte haft bokföringsnämndens dispens. En skattegranskning ger inte rätt till avvikelse från kraven i bokföringslagen. Anmärkningarna om brott mot bokföringslagen saknades från revisionsberättelserna. Beaktande av bokföringslagen har haft en väsentlig betydelse för investerare i fallets omständigheter.

Revisionsberättelserna av den 31 januari 2017 och den 2 februari 2017 för räkenskapsperioderna 2014 och 2015 har avgetts i omständigheter som strider mot 4 kap. 6 § i revisionslagen.

I sin revisionsberättelse av den 2 februari 2017 har revisorn inte framställt en anmärkning om att dotterbolagets styrelse inte har lämnat in en registeranmälan om förlorat aktiekapital. Exempelvis på grund av bokföringens balansuppgifter har det egna kapitalet varit omkring 2,7 miljoner euro negativt. Det har varit negativt både i moderbolaget och i dotterbolagen under hela revisionsuppdraget. X har inte haft tillräckligt bevis för att bedöma riktigheten av den i 20 kap. 23 § i aktiebolagslagen krävda beräkningen.

I det aktuella fallet är en varning en för lindrig påföljd, varför revisionsnämnden på grund av 10 kap. 3 § i revisionslagen förbjuder X att utföra revisioner och underteckna revisionsberättelser under ett år och sex månader. Föredraganden anser att längden på förbjudet ska vara två år.