Checklista för föreningens stadgar

Föreningar kan i sina stadgar fritt och i stor utsträckning bestämma om olika saker. Stadgarna som förs in i föreningsregistret ska vara lagenliga.

Beakta också följande när du formulerar föreningens stadgar:

Kontrollera stavningen av föreningens namn

Skriv alltid föreningens namn i stadgarna i den form som du vill registrera namnet. När du lämnar in en e-anmälan, kontrollera att stavningen av föreningens namn är likadan i stadgarna och i fältet för föreningens namn.

Om du lämnar in en anmälan om stadgeändring via e-tjänsten och anmäler ett nytt namn för föreningen, ange det nya namnet också i fältet för föreningens namn.

Namnet på svenskspråkiga föreningar slutar alltid på förkortningen rf

Namnet på finskspråkiga föreningar slutar alltid på förkortningen ry.

Föreningens namn kan alltså inte vara Förening rf Förkortning eller Förening ry Förkortning. Däremot kan föreningens namn vara Förening Förkortning rf eller Förening Förkortning ry.

Förkortningarna rf och ry skrivs med små bokstäver och utan punkt.

Föreningens namn på flera språk i stadgarna

Om du vill registrera föreningens namn på både svenska och finska ska föreningens namn även i stadgarna vara i den form som du vill registrera namnet. Vi rekommenderar att föreningens namn skrivs: ”Föreningen rf, Yhdistys ry”.

Föreningen kan i sina stadgar även ha ett inofficiellt namn eller flera inofficiella namn. Inofficiella namn registreras inte och förkortningarna rf eller ry, som tecken för registrering, kan inte ingå i namnen.

Föreningen ska ha ett ideellt syfte och verksamhetsformer

En registrerad förening ska ha ett ideellt syfte som ska bestämmas i föreningens stadgar. Ett ideellt syfte innebär ett ändamål för vars främjande föreningen verkar. Utöver det ideella syftet ska föreningens stadgar beskriva hur föreningen fullföljer sitt syfte, det vill säga sina verksamhetsformer.

Observera att föreningens verksamhet inte kan vara enbart eller huvudsakligen av ekonomisk natur.

Mallar för föreningens syfte och verksamhetsformer:

• mall på svenska
• mall på finska

Frivilligt att vara medlem i en förening

Du kan inte bli medlem i en förening utan din egen medverkan. Det är därför inte möjligt att bestämma i stadgarna att samtliga studerande i en viss läroanstalt eller alla de som bor i ett visst bostadsaktiebolag automatiskt är medlemmar i en förening.

Om du vill bli medlem i en förening ska du alltid själv uttrycka din vilja att bli medlem.

Medlemskap i en förening kan inte avslutas automatiskt

Medlemskap i en förening kan inte vara tidsbundet. Medlemskapet i en förening avslutas endast när en medlem utträder eller utesluts ur föreningen.

Medlemskapet kan aldrig avslutas automatiskt. I stadgarna kan man inte bestämma att föreningsmedlemskapet avslutas till exempel på grund av att studierna tar slut eller att en medlem flyttar till en annan ort.

Uteslutning eller utträde ur en förening

Föreningar kan rätt fritt bestämma i sina stadgar på vilka grunder medlemmar kan uteslutas ur en förening. Uteslutningsgrunderna måste emellertid stämma överens med föreningslagen och bestämmelserna i andra lagar.

Däremot kan föreningen anse att en medlem har utträtt ur föreningen endast om hen under en tid som anges i stadgarna inte har betalat sin medlemsavgift. En medlem kan alltså inte anses ha utträtt ur föreningen till exempel för att hen varit inaktiv eller har slutfört sina studier. Motsvarande grunder kan dock vara uteslutningsgrunder enligt föreningens stadgar.

Lämnande av bokslut och verksamhetsberättelse till revisorn

Bokslut och verksamhetsberättelse ska lämnas till revisorn senast en månad före det möte där beslut fattas om fastställande av bokslut.

Lämnande av revisionsberättelse till föreningen

Revisorn ska lämna revisionsberättelsen till föreningens styrelse senast två veckor före det möte där bokslutet ska läggas fram för fastställande.

Verksamhetsgranskning

Om föreningen har en verksamhetsgranskare istället för en revisor behöver hen inte följa tidsfristerna för revision.

Val av styrelsemedlemmar och deras mandattid

Styrelsemedlemmarnas mandattid ska bestämmas i stadgarna så att mandattiden framgår klart och tydligt. Till exempel i formuleringen ”Styrelseordförandens mandattid är i regel två år” äär mandattidens längd oklar.

Dessutom ska mandattiden vara verkligen tidsbunden. Styrelsemedlemmar eller ordföranden kan inte väljas för obestämd tid.

Föreningsmötet väljer styrelsen. Styrelsemedlemmarna kan väljas endast genom föreningsmötets beslut.

Styrelsen kan inte välja sina medlemmar. Föreningens stiftande medlemmar kan inte i stadgarna ges rätt att automatiskt höra till styrelsen.

I stadgarna kan man ställa villkor för ett styrelsemedlemskap (en styrelsemedlem ska till exempel vara medlem i någon av förbundets medlemsföreningar), men det är förbjudet att kvotera styrelseposter (till exempel ordföranden för varje medlemsförening väljs in i styrelsen).

Föreningen väljer alltid själv sina styrelsemedlemmar. I stadgarna kan man alltså inte bestämma att någon annan part har rätt att utse styrelsemedlemmar för föreningen. Följande bestämmelse är exempelvis inte möjlig: Uleåborgs stad utser en (1) styrelsemedlem. Rekommendationer som gäller val av styrelse är tillåtna (med avsikt att till exempel välja en representant för Uleåborgs stad in i styrelsen).

Styrelsemedlemmars tur att avgå

Det är möjligt att i stadgarna bestämma om styrelsemedlemmarnas tur att avgå. I regel innebär tur att avgå att till exempel årligen enbart en viss i stadgarna bestämd del av styrelsemedlemmarna är i tur att avgå. Det här möjliggör kontinuitet i styrelsens verksamhet när bara en del av styrelsemedlemmarna byts ut i taget.

Exempel på en godkänd stadgebestämmelse: I styrelsen ingår sex medlemmar valda för två år. Hälften av styrelsemedlemmarna är årligen i tur att avgå. Första gången avgör lotten den hälft av styrelsemedlemmarna som ska avgå. Därefter avgår var och en i tur och ordning.

När stadgarna utarbetas ska man ta i beaktande att en logisk kontinuitet bildas i turen att avgå och att styrelsens mandattid inte förblir oklar. Exempel: om styrelsens mandattid är tre år kan inte hälften av styrelsemedlemmarna stå i tur att avgå varje år.

Föreningens mötessätt

Föreningens möten kan anordnas som närvaromöten, hybridmöten eller distansmöten. Möten kan anordnas som normala närvaromöten eller hybridmöten utan särskilda stadgebestämmelser.

Däremot förutsätter distansmöten som anordnas utan fysisk mötesplats att de kan arrangeras på det sättet enligt stadgarna. Distansmöten kan anordnas via uppdaterade distansförbindelser.

Förutsättningen är också att medlemmarna ska kunna använda bland annat sin muntliga yttranderätt och även andra rättigheter under mötet. Föreningsmöten kan således inte anordnas bara som exempelvis e-postmöten.

Ikraftträdande av föreningens stadgar

Föreningens stadgar träder alltid i kraft först när de har registrerats i föreningsregistret. Det är alltså inte möjligt att bestämma i stadgarna att de träder i kraft när föreningsmötet har godkänt dem eller när styrelsen har fastställt dem.

Namnteckningssätt

Rätt att teckna föreningens namn kan begränsas i stadgarna så att två eller flera personer endast tillsammans har rätt att teckna föreningens namn.

Andra begränsningar får inte antecknas i föreningsregistret (36 § i föreningslagen). Därför godkänns inte till exempel följande bestämmelse i namnteckningssättet: Kassören tecknar föreningens namn ensam i löpande ärenden.

Årsmöte samt vår- och höstmöte

Om föreningen övergår från att hålla ett möte till att hålla två ordinarie möten eller vice versa, kontrollera alltid stadgarna i sin helhet. Motstridiga bestämmelser till exempel om val av styrelse kan inte godkännas.

Exempel: Föreningen övergår från att hålla vår- och höstmöte till att hålla ett årsmöte. Av årsmötesagendan framgår att styrelsen väljs vid årsmötet. I det stycke i stadgarna som beskriver styrelsen bestäms däremot fortfarande att styrelsen väljs vid höstmötet.