Ett varumärke måste ha särskiljningsförmåga

Ett varumärke får inte enbart beskriva de varor eller tjänster för vilka märket kommer att användas. Märket måste med andra ord ha särskiljningsförmåga.

Exempelvis varumärket "Äpple" för äpplen eller för äppelbakelser kan inte registreras som sådant eftersom det beskriver arten av produkterna. (Det är fråga om äpplen eller bakelser som innehåller äpplen.) Men varumärket "Äpple" för datorer har särskiljningsförmåga och kan registreras eftersom ordet inte beskriver datorer på något sätt.

Varumärkets viktigaste uppgift är att särskilja en viss innehavares varor och tjänster från andra näringsidkares motsvarande produkter. Därför kan varumärket inte enbart beskriva produktens eller tjänstens egenskaper.

Om vi vänder på saken: det vore orimligt med tanke på andra näringsidkare om en enda företagare fick ensamrätt till ett sådant ord eller märke som andra näringsidkare i samma bransch borde kunna använda fritt.

Andra datortillverkare har inget behov av att använda ordet "äpple" när de talar om sina produkter. Däremot är det viktigt för äppelodlare och bagare att fritt kunna använda ordet "äpple" när de beskriver sina produkter, vare sig det är fråga om äpplen eller läckerheter som innehåller dem.

Som varumärke kan inte registreras sådana ord som beskriver varans eller tjänstens

  • art (till exempel GALOSCHER för skor)
  • beskaffenhet (till exempel BRA eller SNABB för städservice)
  • mängd (till exempel TIO)
  • användningsändamål (till exempel REGN för regnkläder)
  • pris (till exempel DEN FÖRMÅNLIGASTE)
  • geografiskt ursprung (till exempel SVERIGE för bilar)
  • framställningstid (till exempel 1999).

På motsvarande sätt kan en kombination av flera beskrivande ord helt och hållet sakna särskiljningsförmåga.

Vissa ord kan inte registreras därför att ensamrätt till dem inte kan beviljas (till exempel REA). Det vore orimligt om en enda butiksägare fick ensamrätt till ordet REA.

Särskiljningsförmåga på olika språk

Vi granskar särskiljningsförmågan på svenska, finska, engelska och på vissa andra av de vanligaste språken. Ett ord på engelska som beskriver varans eller tjänstens egenskaper saknar därmed särskiljningsförmåga.

Särskiljningsförmåga för figurmärken

Kravet på särskiljningsförmåga gäller alla typer av märken. Ett märke som till exempel består av en enkel figur, såsom en triangel, skulle inte kunna skilja innehavarens varor eller tjänster från andras motsvarande varor eller tjänster.

En kombination av figur och ord kan också sakna särskiljningsförmåga om den endast består av en enkel figur och ett uttryck som beskriver produkternas egenskaper.

Figur tillsammans med ord som saknar särskiljningsförmåga

Ett (beskrivande) ord som i och för sig saknar särskiljningsförmåga kan registreras om det ingår i märket tillsammans med en figur som har särskiljningsförmåga. I sådant fall har märket som helhet särskiljningsförmåga trots det beskrivande ordet. Konkurrenterna får använda samma ord men inte en likadan helhet.

Särskiljningsförmåga genom användning

Ett varumärke som ursprungligen saknade särskiljningsförmåga kan förvärva särskiljningsförmåga genom användning. När ett märke har använts så länge och i så stor omfattning att konsumenterna inte längre uppfattar ordet eller märket som ett uttryck i standardspråket, utan som ett kännetecken för varor eller tjänster som tillhandahålls av ett bestämt företag, har märket förvärvat särskiljningsförmåga.

Hur länge det tar att förvärva särskiljningsförmåga varierar från fall till fall. Man kan grovt uppskatta att det oftast tar flera år.

Varumärkessökande kan under ansökningsprocessen bevisa att deras märke förvärvat särskiljningsförmåga genom att lämna in bevismaterial till Patent- och registerstyrelsen (PRS).

Utskriftsversion
Uppdaterad 14.06.2019