Revisionsdokumentation

Det främsta syftet med dokumentationen är att påvisa att revisorn har inhämtat tillräckligt med tillbörliga bevis som stöd för sina slutsatser. Det är emellertid inte revisionsdokumentationens enda uppgift: dokumentationen hjälper bland annat till med att planera och utföra revisionen.

Dokumentationen hjälper också till att bevara sådant som kan påverka kommande revisioner. Adekvat och rättidig dokumentation bidrar till att förbättra revisionskvaliteten. Det gör det också enklare att effektivt utvärdera de inhämtade revisionsbevisen och de slutsatser som dragits innan revisionsberättelsen ges.

Revisorn förutsätts upprätta en tillräcklig revisionsdokumentation så att en erfaren revisor som tidigare inte haft att göra med uppdraget i fråga ska kunna bilda sig en uppfattning om

  1. de utförda revisionsåtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning
  2. revisionsåtgärdernas resultat och inhämtade revisionsbevis
  3. betydande omständigheter som framkommit under revisionen, slutsatser som gäller dessa omständigheter och betydelsefulla avgöranden som tagits på basis av professionellt omdöme när slutsatserna drogs.

Med hänsyn till revisionsåtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning bör dokumentationen innehålla följande:

  1. Särdrag som specificerar de granskade enheterna eller omständigheterna
  2. vem som utfört revisionsarbetet och när arbetet blivit klart
  3. vem som gått igenom det utförda arbetet, om revisionen utförts av flera personer.

Under kvalitetsgranskningarna gjorde vi många observationer om bristfällig dokumentering inom alla delområden av revisionen. Därvid kunde man inte bedöma eventuella bevis som inhämtats genom revisionsåtgärderna.

Exempel på observationer

1. Revisorn har enligt logguppgifterna i revisionens arbetsbok skrivit ut sitt arbetspapper 27.1.2019. Arbetspappren har till stor del varit tomma vid utskrift, utan revisorns anteckningar. Revisorn har efter utskriften med rödpenna kryssat för på arbetspapper som behandlar vissa ärenden. Eftersom arbetspappren har varit tomma vid utskrivningstillfället och anteckningarna har gjorts på utskrivna papper med rödpenna, kan man verifiera att revisorn inte har vidtagit ifrågavarande granskningsåtgärder i rätt tid.

2. De åtgärder som revisorn markerat i revisionsprogrammet kan inte verifieras alla och av de separata arbetsdokumenten är det är svårt att få en uppfattning om granskningsåtgärdernas karaktär, tidpunkt och omfattning.

3. På revisionslistan har man kvitterat att olika åtgärder har vidtagits, men till den har inte bifogats någon dokumentation som arbetet kan verifieras utifrån. På grund av bokslutsgranskningens dokumentationssätt är det svårt att försäkra sig om att alla väsentliga saker har granskats. Det går inte att till alla delar förstå vad som har gjorts vid granskningsåtgärderna och vilka slutsatserna är.

4. Granskningen av koncernbokslutet kan inte verifieras, och därför kan mängden erhållna bevis inte uppskattas. Av dokumentationen framgår inte om revisorn har kontrollerat att alla koncernbolag har sammanställts med koncernbokslutet.

5. Omsättningstillgångarnas värde, 201 tusen euro, överstiger den av revisorn fastställda övergripande väsentligheten mer än femfaldigt. Revisorn har bekantat sig med bolagets lager 13.11.2018. Det finns ingen dokumentation över detta besök som visar vilka granskningsåtgärder revisorn har vidtagit under besöket.

Utskriftsversion
Uppdaterad 04.06.2020