Bekämpning av penningtvätt grundar sig på samarbete och kontinuerligt utvecklande

Med penningtvätt avses enkla åtgärder vars syfte är att maskera eller dölja ursprunget för egendom som förvärvats genom brott. I Finland är förbrottet i samband med penningtvätt oftast ett ekonomiskt brott. Internationellt är också bedrägeri- och narkotikabrottslighet bland de största källorna till vinning av brott.

Centralen för utredning av penningtvätt är en enhet hos Centralkriminalpolisen som grundades 1998. Utredningscentralen har en viktig nationell uppgift i att förhindra, avslöja och utreda penningtvätt och finansiering av terrorism samt att föra sådana ärenden till undersökning. Merparten av arbetsinsatsen av utredningscentralen på omkring 40 personer gäller att ta emot och analysera rapporter om tvivelaktiga transaktioner samt att föra sådana uppgifter till undersökning.

Dessutom är utredningscentralen en nationell samarbetspartner i bekämpningsfrågor för flera internationella aktörer och över 180 andra Financial Intelligence Unit-enheter (de internationella motsvarigheterna till utredningscentralen) världen över. Enligt lagen om centralen för utredning av penningtvätt hör till centralens uppgifter bland annat att upprätthålla en lägesbild och ge återkoppling till rapporteringsskyldiga.

Hur resultatrik blir verksamheten beror på aktörernas gemensamma insats

Jaakko Christensen, chef for centralen för utredning av penningtvätt hos Centralkriminalpolisen

De i penningtvättslagen definierade rapporteringsskyldiga har en nyckelroll i bekämpningen av penningtvätt. Myndigheterna övervakar samtliga rapporteringsskyldigas verksamhet inom 26 verksamhetsområden. Utredningscentralen tar emot flest rapporter från banker, aktörer som bedriver penningspelsverksamhet och företag som tillhandahåller betaltjänster. Dessutom har förmedlare av virtuella valutor, som blev rapporteringsskyldiga i slutet av 2019, redan lämnat in över 6 500 rapporter.

Överhuvudtaget håller antalet rapporter på att öka kraftigt. Under åren 2017‒2019 var antalet rapporter per månad 400–900, i år 1 000–1 500.

Även om utredningscentralen är en viktig aktör och informationsproducent, betonar centralens chef, kriminalinspektör Jaakko Christensen, att verksamhetens resultat beror på alla aktörers gemensamma insats.

– Vi är beroende av vilka uppgifter vi får av de rapporteringsskyldiga och hur väl övervakarna kan sköta sin tillsynsuppgift. Hur resultatrikt vårt arbete blir beror emellertid på hur förundersöknings- och rättsmyndigheterna lyckas i sina uppgifter. Min egen synpunkt är att samarbetet fungerar väl och vi betraktas som en partner som har en äkta vilja att samarbeta. Visst finns det alltid rum för förbättring.

Situationen i Finland är bra

Under åren 2018‒2020 har Finland varit som föremål för tre betydande landutvärderingar som gäller bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

– I ljuset av alla de här utvärderingarna och på basis av de uppgifter som utredningscentralen har tillgång till kan vi ärligt konstatera att gällande bekämpningen av penningtvätt är situationen ganska bra. Korrigeringen av de brister som upptäcktes i utvärderingarna började redan innan rapporterna blev färdiga. Väldigt mycket arbete har krävts på många håll för att förbättra situationen.

Nyckeln är högklassig och rättidig information

Snabba och fungerande förbindelser utgör en särskild resurs i allt samarbete. Högklassig och rättidig information är nyckeln till effektiva bekämpningsåtgärder.

– Vi har kontinuerligt utvecklat vår tekniska skicklighet, våra processer och vår analyseringskapacitet. Vår största resurs är ändå en motiverad personal. Ur lagstiftningsperspektiv har vi tillräckliga befogenheter för att sköta vår uppgift.

Den i lagen stadgade befogenheten att avbryta en transaktion för högst tio vardagar har använts över hundra gånger i år. Dessutom har de utländska FIU-enheterna tagit emot nästan 30 begäran om frysning av tillgångar. Antalet frysningar har ökat avsevärt redan två år i rad. En betydande andel av dem hänför sig till bedrägerier som sker på internet eller där internet utnyttjas.

Utredningscentralen tar fortfarande emot ett stort antal rapporter som gäller kontanta medel. Samtidigt ökar antalet rapporter som gäller virtuella valutor och nya betaltjänster.

Syftet är att begränsa definitionen av verkliga förmånstagare

Christensen anser att det till handelsregistret hörande förmånstagarregistret är viktigt eftersom det ökar utbudet av information om juridiska personers verkliga beslutsfattare.

– Det är också en faktor i den internationella bekämpningen av penningtvätt och dess förbrott. Ett nationellt åtgärdsprogram för bekämpning av grå ekonomi och ekonomisk brottslighet 2020–2023 har nyligen inletts. Det är värt att notera att åtgärdsprogrammets mål är att genomföra en sänkning av den procentandel som anger en verklig förmånstagares direkta eller indirekta bestämmande inflytande från 25 procent till 10 procent. Den föreslagna sänkningen har förkastats redan en gång.

Finland följer noga den internationella utvecklingen

Under flera år har bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism utvecklats internationellt på många olika sätt, inte minst genom att utveckla och öka reglering.

– De rapporteringsskyldigas skyldigheter och tillsynen över dem ökar ständigt. I takt med den teknologiska utvecklingen införs nya sätt för att överföra tillgångar. Samtidigt ökar olagligt bruk av dem. Utvecklingen förutsätter också att myndigheternas kompetens om till exempel virtuella valutor är bättre och mer utvecklad än tidigare. Utredningscentralen är väl med i utvecklingen. Som exempel kan nämnas vårt tvååriga projekt vars syfte är att klarlägga införande av artificiell intelligens i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Christensen anser att Finland har utmärkta förutsättningar att verka som global pionjär i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism.

– Finland betraktas inte som internationellt lämpligt land för penningtvättssyften. Vi har lyckats med många saker. Jag anser att det goda samarbetet mellan myndigheterna och med den privata sektorn är en av våra viktigaste framgångar.

De viktigaste aktörerna i Finland när det gäller förhindrandet av penningtvätt och finansiering av terrorism.

Finsk text: Marjo Rautvuori

Bilder: Shutterstock, Centralkriminalpolisen

Utskriftsversion
Uppdaterad 08.12.2020